Mina tankar

Fan. Detta har varit en så dålig dag. Det är inte ofta jag har dåliga dagar men den här dagen har verkligen inte bjudit på något vettigt utan bara gjort mig arg, förtvivlad, förbannad, ledsen och trött. Snart kommer Kent hem och jag hoppas verkligen att kvällen blir bättre än dagen. Det värsta är att jag bär allt inom mig och känner att jag kan explodera hur lätt som helst. I vanliga fall när jag blir så arg och ledsen går jag in i sovrummet, slänger mig i sängen, tar tag i några kuddar och slår med dem allt vad jag kan. Nu kan jag inte det på grund av den jävla brutna armen som också gör mig så arg. Jag pallar inte. Tre veckor kvar med gips. Suck.

O bara så ni vet så är det inte Kent jag är arg på. Honom blir jag aldrig arg på. Han är den snällaste, mest förstående, gulligaste och underbaraste människa jag känner.

Nu ska jag äta en apelsin om jag lyckas skala skiten.