Mina tankar

Livet som gipsad är jobbigt. Mest av allt för att jag har ont hela tiden, vilket inte är just gipsets fel men hör ihop med det i alla fall. Jag gör massa övningar massa gånger om dagen för att undvika svullnader, smärta, missfärgningar och ja, massa grejer. Ändå gör det så ont. Men det har ju knappt gått två dagar sen jag bröt armen så det blir väl bättre.
Det allra jobbigaste är att det är så mycket man inte kan göra. Visserligen en del tråkiga saker, som att diska, som hade varit sköna att slippa annars men nu får jag så dåligt samvete när Kent får göra "allt". Sen kan jag inte ha på mig vilka kläder jag vill eftersom tröjärmarna är för smala, jag kan inte spela gitarr, jag kan inte ge när vi spelar kort, jag kan inte gå ut o dansa pga risken att nån stöter till mig alt. spiller en drink på gipset så det behöver gipsas om. Jag kan heller inte använda mina linser eftersom det blir något komplicerat att sätta i och ta ur dem, men jag kommer nog försöka nån gång ändå. Det sparar jag ju dock pengar på vilket är positivt...

Igår fick jag försöka matcha på något snyggt sätt när vi skulle på fest och så här fick det bli. Inte görsnyggt (framförallt inte med glasögonen och min fula min) men det fick gå.

Att jag utöver min brutna arm dessutom är förkyld gör ju inte saken bättre direkt. Suck. Men nu ska jag försöka sluta deppa. Idag är Kents sista lediga dag så får se till att ha lite mysigt iaf. Ska ut o gå en promenad sen (gissa hur svårt det är att knyta skorna...) och i övrigt blir det en lugn dag.