Moving on...

Det känns lite bättre idag. I alla fall just nu. Men det är alltid värre på kvällarna. När mörkret faller. När jag inte har något att sysselsätta mig med. Det är då ensamheten blir som störst. Men idag ska jag på djupvattenträning ikväll och sen kommer Kent hem och sover här inatt. Ska bli skönt. Jag saknar honom så mycket.

Gårdagskvällen var så jobbig. Jag vet knappt när jag grät så mycket senast. Eller jo, det vet jag nog. Någon av dagarna runt mammas bortgång och begravning. Då föll tårarna hejdlöst. Som tur är finns det medmänniskor som bryr sig om en, som vet vad jag går igenom. Tack för allt stöd jag har av er, era bloggar och era mejl.

Idag har jag skrivit på min hemtenta. Började strax före nio och när jag nästa gång tittade på klockan var den 10.50. Fick en chock. Trodde att jag såg fel. Kändes som att jag bara suttit typ en halvtimme, även om jag hade kommit väldigt långt. Har skrivit färdigt alla uppgifterna redan, men ska gå igenom dem mer noggrant sen. Några är jag i alla fall helt nöjd med. Det värsta med att bli färdig tidigt är dock att då får jag så mycket mer tid att bara tänka...

Jag sover så mycket nuförtiden. Tror att sorgen tar mycket kraft. Inatt sov jag 9,5 timme och i söndags natt 10 timmar. Tur att jag i alla fall kan somna och sova. Att jag inte ligger och tänker då, eller drömmer obehagliga drömmar. Det är jag tacksam för.

Kommentarer
Postat av: syster

Skönt att höra att du mår bättre idag. Bered dig på att det kommer vara så här ett tag - att sorgen kommer och går i vågor.

Sköt om dig.



KRAMAR!!

Postat av: Julia Jobacker

Hej Cissi!

Jag vet inte om du kommer ihåg vem jag är, men jag har arbetat i Äggakageboden många sommrar. Träffade din mamma senast denna sommaren och jag vill bara att du ska veta att jag tänker på dig. Du är otroligt stark som kämpar vidare!

Julia

2009-10-28 @ 19:09:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback