Två månader

Idag har det gått två månader. Tiden går så fort. Konstigt på något sätt. Nästan hela tiden har de här två månaderna varit så fruktansvärt jobbiga. Men ibland är det helt plötsligt lättare. Som att när jag har haft de jobbiga stunderna/dagarna och fått prata och gråta av mig, så kommer det lättare stunder och dagar. Tur det i alla fall. Imorgon har mamma och jag namnsdag. Jag hade velat sätta en blomma och tända ljus vid graven. Gjorde det i helgen i alla fall, även om de blommorna inte är så vackra nu längre och ljuset har slocknat...

Och även fast jag ser bilderna och minns begravningen så kan jag ändå inte alltid förstå att det har hänt. Senast idag var jag på väg att ta upp telefonen och ringa till mamma bara för att ha någon att prata med på väg till skolan. Jag saknar dig mamma...

I övrigt så skadade jag högerarmen i helgen när vi var nere och städade ur stallar och så i Arrie. Har antagligen fått inflammation i armen så nu knaprar jag Ipren och försöker vila armen någorlunda. Vill egentligen på djupvattenträning imorgon men är väl tveksamt om det blir så. På kvällen hoppas jag i alla fall få bjuda några kompisar på mat framför Bonde söker fru som kör igång igen. Mycket spännande...

Kommentarer
Postat av: anna

Det tar lång tid att förstå det som hänt. Hur förstår man det omöjliga? Med tiden sjunker det bara in. Det tar tid.

Sorgen är ett böljande fram och tillbaka. Ena dagen si andra dagen så. De bra dagarna får man ta vara på och ladda sin energi.



Massa kramar

Postat av: Zandra

"Tänker på dig"

2009-10-07 @ 14:53:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback