Sorgbearbetning
Det finns så många sätt att bearbeta sorgen på och jag försöker nog gå igenom de flesta. Samtala med kurator, utsätta mig för jobbiga situationer, prata om det som har hänt, läsa alla papper etc. som har med det att göra, lyssna på musik m.m. All bearbetning kan man dock inte råda över själv har jag fått inse. Mycket av min bearbetning verkar ske i drömmarna.
Det är oerhört jobbigt med dessa drömmar ibland. Strax innan jag vaknade idag hade jag fått ett samtal från kyrkogårdsförvaltningen som min bror gav till mig, när jag tog luren och svarade var det helt tyst ett bra tag och sen hör jag mammas röst. Jag minns inte vad hon sa, men i drömmen började jag gråta och blev som förtvivlad. Sen försvann hon igen. I andra drömmar dyker mamma upp när vi t.ex. städar ur på gården och frågar vad vi håller på med, och i helt andra drömmar är hon inte närvarande alls. Jag har också drömt drömmar där jag fått reda på att någon av mina vänner avlidit. Den upplevelsen och känslorna jag kände var så starka, den förtvivlan och paniken jag kände i drömmen var hemsk. Jag hoppade ur sängen och bort till datorn direkt för att se om personen varit aktiv på facebook på sista tiden.
Jag önskar mig en natt utan drömmar, men varenda morgon vaknar jag med hjärnan på helvarv och smärtsamma (i olika grad) upplevelser i mina drömmar. Men antagligen är väl detta bara något jag måste gå igenom. Det också.
Det är oerhört jobbigt med dessa drömmar ibland. Strax innan jag vaknade idag hade jag fått ett samtal från kyrkogårdsförvaltningen som min bror gav till mig, när jag tog luren och svarade var det helt tyst ett bra tag och sen hör jag mammas röst. Jag minns inte vad hon sa, men i drömmen började jag gråta och blev som förtvivlad. Sen försvann hon igen. I andra drömmar dyker mamma upp när vi t.ex. städar ur på gården och frågar vad vi håller på med, och i helt andra drömmar är hon inte närvarande alls. Jag har också drömt drömmar där jag fått reda på att någon av mina vänner avlidit. Den upplevelsen och känslorna jag kände var så starka, den förtvivlan och paniken jag kände i drömmen var hemsk. Jag hoppade ur sängen och bort till datorn direkt för att se om personen varit aktiv på facebook på sista tiden.
Jag önskar mig en natt utan drömmar, men varenda morgon vaknar jag med hjärnan på helvarv och smärtsamma (i olika grad) upplevelser i mina drömmar. Men antagligen är väl detta bara något jag måste gå igenom. Det också.
Kommentarer
Trackback